Ni kan vara lugna, än har inget hänt. Var till Mödrapolikliniken på morgonen, men fick nog åka hem igen efter besöket. De gjorde bl.a. en hinnsvepning. Var nog lite nervös inför att de säkert skulle hamna att göra det, men det var inget farligt. Läkaren sa att vissa inte alls tycker det är obehagligt, medan andra tycker det är det värsta de varit med om. De flesta tycker dock att det känns sådär lagom mycket. Så visst kändes det, men inte alls så mycket som jag trodde, har nog varit med om värre saker. Så nu är det bara att vänta, och vänta. Lättare sagt än gjort. Och leva normalt, hur bra nu det går. Om vi skulle leva normalt skulle vi ju redan vara iväg på någon semesterresa, med tanke på att Johnny har semester från och med idag. Så lite lugnare än normalt måste vi väl nog ta det. 

 

Förövrigt såg allt bra ut. Bebisen väger ca 3,8kg, så under 4 kg ännu, men det närmar sig. Läkaren påstod dock att hon inte borde växa så snabbt mera, så hoppas det. Frågan är ju bara hur bra viktuppskattningen stämmer, det brukar ju kunna variera. Så är nog lite nervös för att det sist och slutligen ligger en ännu större bebis där inne i magen som inte har det så lätt att komma ut med rumpan före, men det vet man ju förstås inte före hon är ute. Läste att om man gjort en hinnsvepning som lyckats så borde förlossningen sätta igång inom 48 timmar, håller tummarna för det, men ändå vill jag inte riktigt tro på det. Det är ju inte sagt att det räcker med en hinnsvepning. Man kan ju göra en hinnsvepning flera gånger. Fick en tid till Mödrarådgivningen på torsdag, så har inget hänt innan dess så blir det ett nytt besök dit. Jag som trodde senaste besöket dit var det sista. Ja vi får helt enkelt se.

 

Bf är ju på onsdag, så idag är jag i vecka 39+5. Jag tycker ju nog att hon skulle kunna börja komma ut nu, helst direkt. Någon ny tid till Mödrapolikliniken fick jag inte. Blir dit skickad igen först om jag gått över tiden, läkaren talade om vecka 41+5, alltså om två veckor. Hoppas vi slipper vänta så länge.

 

Så nu väntar vi och ser vad som händer. Än så länge känner jag inte av något speciellt efter hinnsvepningen. Möjligtvis lite ont nere i magen, men det är normalt efteråt. Om jag hade något tålamod före så finns det inte mycket kvar av den saken nu. Rastlös är jag också. Jag som är så planerande av mig har svårt för att bara vänta, men just nu kan jag nog inte göra så mycket annat.