Konstens natt 2018
I torsdags ordnades det Konstens natt i stan. Vi måste såklart ta oss en sväng till stan fastän vi inte hade något speciellt vi ville se. Började med att äta middag vid Hesburger, sedan gick vi via Loftet där det ordnades marknad på gården. Sedan promenerade vi vidare till Kaserntorget och såg på fina bilar.
Sedan tyckte den yngsta att det var dags för mat, så då satte vi oss på en parkbänk mitt i esplanaden och gav henne lite smaskig mat.
Sedan gick vi mot torget igen där vi såg en skymt av sambatåget, efter det tyckte vi att vi hade sett det vi behövde se, så vi åkte hemåt igen. Tur med vädret hade vi, det utlovade åskvädret såg vi heller inte skymten av.
Ett frissabesök
Igår var jag och Wilma till frissan. Denna gång hade Wilma inte så mycket hår att klippa. Jag hade dock desto mera, men det var ändå färgen på håret som jag mest ville ha gjort någonting åt. Wilma skötte sig utmärkt och sov sig igenom hela frissabesöket. Mitt hår blev några centimeter kortare och nån nyans ljusare.
Idag har vi busat här hemma, ikväll blir det nog en sväng till stan för att se vad Konstens natt har att erbjuda.
Ett besök på Stundars
I lördags blev det ett besök på Stundars. Där ordnades hantverkardag så vi trodde att där skulle vara en hel del försäljning av diverse hantverksprodukter, men icke. Visst, fanns där saker till salu, men där var inte många försäljare. Inte heller många besökare såg vi. Det var inte som tidigare års hantverkardagar. Det förevisades nog olika sorters hantverk och man kunde gå in i de olika husen. Vi kunde ju inte riktigt börja gå in i några hus med vagnen, så vi gick bara ett varv igenom området, inte ens varsin gris köpte vi. 16 euro som inträdet blev kunde vi nog ha lagt på något annat. Men Wilma fick nu åtminstone se Stundars för första gången, fastän hon sov. Nästa gång blir säkert på julmarknaden i november.
12-års kalas
En månad gammal och Wilma har redan fått vara med på flera kalas. Igår fyllde systers pojke William 12 år. Födelsedagen firades som många år tidigare på Sommarbo i Gerby. Som vanligt var det svårt att veta vad födelsedagsbarnet ville ha, men han blev åtminstone glad över en huppare samt dödskallehandduk. Det var fullt hus, både stora och små sprang av o an. Wilma sov så sött i babyskyddet trots allt oljud. Hon sov tills vi tyckte hon kunde vakna och visa upp sig lite. Sedan var det matdags, men tyvärr fick hon inte smaka på någon tårta, kanske nästa år.
Idag har vi redan hunnit vara och beställa tårtor till Wilmas dop. Det blir nog bra, onödigt att stressa och baka egna tårtor, vem skulle hinna med det, hehe.
Vagnpromenader och 1 månad gammal
Hittills den här veckan har det blivit en vagnpromenad varje dag. Idag får vi se hur det blir med den saken, ser så grått ut där ute just nu. Kommer nog att regna idag, frågan är bara när. I förrgår blev det en kvällspromenad till Målarbackan. Johnny tog bilen så vi behövde inte gå hem tillbaka. Det är nog bäst att mjukstarta, inte gå för långt utan sakta men säkert börja gå längre och längre sträckor. Ja i den hettan vi har haft de senaste veckorna skulle jag nog inte ens ha velat gå långt. Inte hälsosamt för någon av oss. Nu väntar vi på svalare väder så man kan börja leva "normalt".
Solrosorna har börjat slå ut på ängen nedanför huset. Det blev inga sommarblommor i år. Det är några år sedan vi senast hade solrosor där och i år började de blomma tidigare än vad jag trodde de skulle göra. Det är ju roligt att kunna få njuta av blommorna en tid före frosten tar dem, hehe, Ja om vi inte får en evighetslång sommar som varar fram till jul, men det tror jag ändå inte.
Nu är det redan augusti. Wilma blev fyra veckor i söndags och den 1.8 blev hon en månad gammal. Tänk vad tiden har gått fort ändå. Man kan nog se att hon växt och blivit större, lilla gulle.
Hoppas bara hon inte växer alltför snabbt, vill ju helst hon ska rymmas in i babyskyddet så länge som möjligt, hehe, då hon inte vill ligga i vagnens liggdel. Får väl nog ta tag i projektet att vänja henne vid att ligga i liggdelen någon dag.
Helgen som gick och ett besök vid sjukhuset
Helgen är förbi och vardagen är här. I lördags blev det ett besök på Lillö. Svetten rann på oss allihopa, hann sitta på bryggan ca 3 minuter, resten av vistelsen spenderades inomhus. Var ju sol överallt ute och kokhett, så bättre för Wilma att vara inomhus fastän där också var olidligt varmt. God mat blev vi dock bjudna på.
Söndagen spenderades mestadels här hemma. Mot kvällen for vi med en present till en vän som nyligen fyllt år. Sedan bestämde vi oss för att beställa pizza. Tyvärr var pizzadegen slut på Tesses så fick ringa till Kotipizza istället. Då vi körde mot Smedsby möttes vi av regnet och åskan. Usch. Vi fick våra pizzor och åkte hem. Åskan följde också med oss hem. I flera timmar satt vi och lyssnade på åskan, stängde fönster, öppnade dem igen, stängde och öppnade. Försökte ju vädra här inne, så fick passa på då regnet gjorde ett uppehåll. Ett tag var åskan riktigt nära, men till sist försvann den. Nu har de lovat åska hela veckan, hoppas prognosen inte stämmer. Får väl krypa under sängen med hörselskydden på snart, hehe.
Igår började Johnny jobba igen. Jag fick besök både av mamma och pappa samt Johnnys mamma, så mig, eller oss gick det ingen nöd på. Pappa plockade lite hallon som växer runt gården. Jag har hunnit ut två tio minuters pass i helgen och plockat, men inte desto mera än så. Känns synd då alla bär blir dåliga då jag inte hinner plocka dem. Ännu finns det nog mera att plocka. Alla vinbär finns också kvar på buskarna, men röda vinbär är jag inte riktigt snål på nu just, de lämnar bara i frysen. Igår kväll gick vi ut på en vagnpromenad alla tre. Det var nog nästan för varmt, men vi kom oss till Marthagården fram och tillbaka. Skönt att röra på sig efter en dag i soffan (hon vill ju helst sova i min famn, vaknar då jag lägger ner henne). Så långt har jag ju inte gått på vem vet när, någon månad. Och då blev det ju ändå bara 2 km. Väntar på svalare dagar då jag med gott samvete kan ta mig en promenad med Wilma utan att det känns för varmt för oss båda. Nu börjar det också kännas bättre i op-såret, så kan nog börja gå lite längre sträckor utan att det tar sjukt.
Idag har vi varit på ett besök till sjukhuset, kollade Wilmas höfter. Lite knacksande ljud hördes nog, men det var inga farliga saker. För säkerhetsskull blir det ultraljud om en månad. Skönt att det inte var något man behöver oroa sig för just nu i alla fall och bra att de kollar upp så allt är som det ska. Sedan fick Wilma följa med sin mor på loppis, men några stora fynd blev det inte denna gång. Blev bara en snabb runda på Combo då det var så varmt.
Försenat 6 års kalas och en till blöjtårta
Igår kväll var vi på försenat 6-års kalas till Höstves. Det var Isac som hade blivit stora pojken redan för två veckor sedan.
Wilma fick prova på en gunga som hon också fick låna med sig hem. Emellanåt är hon nöjd att ligga en stund i den, så vi får hoppas hon ska trivas att ligga i den åtminstone någon minut så jag hinner gå på wc eller laga lite mat. Är nog lite nervös för hur det ska gå nu då Johnny börjar jobba igen.
Vi blev bjudna på mycket gott. Skönt att slippa laga middag före vi kom. Dessutom fick jag en fin blöjtårta att ta med mig hem. Tusen tack för allt!
Bilservice, rådgivningsbesök och veterinärbesök
Den här veckan har vi haft program i princip varje dag. Min bil har varit på service och besiktning. I år fick ju Johnny uppgiften att fara med bilen då jag mer eller mindre "var fast" här hemma. Den gick ju inte igenom den första besiktningen, men efter lite service så gick den igenom den andra. Så nu är det bara att tuta och köra ett år framåt igen. Dessutom har han polerat framlamporna på bilen, det blev ganska så stor skillnad kan jag säga, från mjölkvita till spegelblanka.
Igår var vi med Wilma på hennes andra rådgivningsbesök. Egentligen var det bara en extra viktkontroll för att se så hon går upp i vikt som hon ska. Nu väger hon hela 4 kg och är 52,3cm lång. Så växer det gör hon. Är dock lite svårt att veta hur mycket man ska ge henne då vi ger både bröstet och ersättning. Räcker det enbart med att amma eller inte? Ger man ersättning så vet man ju hur mycket hon får i sig. Hittills har hon ju tydligen fått i sig tillräckligt, men desto mer hon växer desto mera ska hon ju få i sig också. Så vi fortsätter nog med både och, först amma och sedan ersättning. På samma gång vi var vid rådgivningen såg de på mitt operationssår igen. Det har vätskat och blivit lite rött, men det såg nog överlag bra ut ändå. Fick gå till mödrarådgivningen till en barnmorska som tog bort några stygn som petade ut och irriterade, så nu känns det nog bättre. Borde bara få tid till att lufta så ofta som möjligt, men det vill ju bli lite si och så med det då jag mest sitter med Wilma i famnen.
Så här nöjd kan man vara i en ny loppisfyndad klänning.
Minns ej om jag skrev om det här på bloggen, men förra veckan hamnade ju Johnny att fara med Molly till veterinären då hon knappt fick upp ena ögat som dessutom var rött. Vi har nu i en veckas tid putsat hennes öga samt droppat två olika ögondroppar i ögat. Det har varit mindre trevligt. Inte själva processen att få det droppat, men att vänta på att hon ska komma in om kvällarna. Ibland har klockan blivit halv två på natten innan hon behagat dyka upp. Dropparna skulle ges morgon och kväll, så på morgnarna har hon otåligt vandrat av och an och väntat på att få gå ut. Vi har ju dessutom behövt vara två för att få i henne dropparna...Idag var Johnny med henne till veterinären på kontroll, ögat såg bra ut så nu slipper vi äntligen dropparna! Ett bekymmer mindre.
Molly väntar på ett passligt ögonblick då hon kan smita iväg.
Snart är det helg igen, men har inga planer för helgen ännu. Inga loppisrace i alla fall, hehe. Fastän det nog ordnas loppisrace i Kaskö, men det är för långt borta. Håller tummar och tår för att det ska bli svalare väder, om inte för oss så för den lilla damens skull.
En blöjtårta
Kom på att jag inte har visat blöjtårtan som Johnny hade knåpat ihop tills vi kom hem från sjukhuset. Allt kan han nu fixa, men inte hade jag trott att han skulle göra en blöjtårta. Blev minst sagt glatt överraskad!
Tyvärr finns tårtan inte kvar längre, blöjorna går åt i rasande takt så den stod inte intakt så många dagar. Men fin var den!
Maxmo skärgårdsloppisrace och mat på Tesses Café
Igår fick Wilma vara med på sin första loppisrunda. Hon uppförde sig utmärkt. Det vill säga, hon sov sig igenom hela racet. Vi började i Kaitsor och körde sedan vidare mot Österö och Västerö. Det var långa avstånd mellan de flesta försäljningsställena, så vi åkte inte runt till alla gårdar.
Vi hittade nog en del saker att köpa, såklart. Denna gång mest baby relaterade prylar. Det blev en sittvagn för 10 €, en hög med Duplo lego o tillbehör för 15€, en matlapp för 3€, en bebis bok för 2€ och en Brio gåvagn för 5€. Dessutom fyndade Johnny någon slags trälåda/väska. Jag är nöjd med loppisfynden! Visserligen behöver vi kanske inte alla saker riktigt ännu, men det är bra att ha då man väl behöver.
Efter loppisrundan bjöd mamma och pappa på mat på Tesses Café. Även det gick bra, fastän den lilla damen såg lite sur ut så sov hon sig igenom sitt första besök vid Tesses också. Hennes mor och far var glada som kunde äta en hel måltid utan större bekymmer.
Eftermiddagen gick åt till att lufta baken på lilla damen. Det gick åt många handdukar och så blev jag våt i famnen. Men ingen skada skedd. Det finns ju tvättmaskin, hehe. Åskan rullade också här över, lite onödigt kan man ju tycka. Idag skippar vi loppisracet i Smedsby och åker på en snabb loppisrunda till Solf. Får se om vi fyndar något idag.
Vardagen just nu
Så var det fredag igen. Ibland vet jag inte riktigt vad det är för veckodag, dagarna bara rusar iväg. Tyvärr blir Johnnys semester bara kortare och kortare. Ännu nästa vecka är han ledig, sen får vi klara oss själva jag och Wilma. Hur nu det ska gå. Jag får väl bosätta mig i soffan, hehe. Måste kanske flytta kylskåpet lite närmare bara. Nå nej, säkert ska det väl gå på något sätt. Jag tänker nog inte bara sitta hemma, ingen mår bra av det. Hoppas bara värmen ger med sig. Kan inte ta med henne i min bil utan AC i den här hettan. I annat fall får Johnny snällt ta min bil till jobbet, hehe.
Igår fick Wilma vara med till butiken första gången, det gick över förväntan! Ett besök vid amningspolikliniken blev det också igår morse. Inte roligt att stiga tidigt upp och ha en tid att passa, så vi blev några minuter försenade, men vi fick uträttat mycket på samma besök. Fick svar och hjälp med en del amningsrelaterade saker och så kollade en läkare samtidigt på henne då hon är så olycklig varje gång hon ska kakka. Skönt att ha kollat upp lite saker, så nu kan vi vara lite lugnare. Hon har dock luft i magen, så är det kolik eller inte hon har, vet inte riktigt. Men ropa kan hon och våra öron faller snart av. Dagarna är bättre, men kvällarna jobbiga då hon är otröstlig. Har nu köpt många olika slags droppar som ska hjälpa mot bl.a. gaser i magen, så får hoppas det hjälper.
Det är tur att Wilma tycker om att åka bil. I helgen ordnas det ju loppisrace på olika håll i närheten, så tror nog nästan hon får följa med på sin första loppisrunda. Ja åtminstone i bilen i alla fall. Kan säkert inte åka runt till precis varenda ställe, men bara jag får stillat min loppisabstinens lite så är jag nöjd. Det är tur att Johnny har AC i bilen åtminstone.
Så mycket andra planer har vi inte inför helgen. Vi tar dagarna som de kommer.
Vad säger kissona om den nya familjemedlemmen?
Vi hade förväntat oss det värsta, att varken Molly eller Whiskas skulle acceptera Wilma, men det har gått bättre än vi trodde. Molly var direkt nyfiken och undrade nog vad vi tagit med oss hem. Som tur hade Johnny snickrat ihop ett "skydd" att lägga över sängen så kissona inte slipper dit.
Whiskas har kanske varit lite avundsjuk då Wilma legat i min famn. Så då har hon helt enkelt lagt sig ner i famnen hon också, bredvid Wilma. I den här värmen blir det nog lite väl varmt att sitta så någon längre stund.
Så här i soffan hittar ni oss större delen av dagen. Nu börjar det nog bli olidligt hett. 27-28 grader här inne är inte trevligt. Över 30 grader ute. Har tre stycken fläktar som snurrar större delen av dagen, så lite svalare känns det fastän det ändå är för varmt inne. Ett dopp i det blå skulle vara skönt, men tyvärr får jag inte bada just nu. Snart får vi nog flytta in i föjset där det är svalare, hehe.
Wilmas första besök på Lillö
I flera dagar har jag längtat efter att få fara till Lillö. I lördags kom vi oss äntligen iväg. Det blev dock ett svettigt och ganska kort besök, men lite lugn hann jag väl tanka. Lite omväxling i vardagen. Det var Wilmas första besök på Lillö. Hon tyckte nog säkert att det var lite väl varmt för helt nöjd var hon inte, fastän hon på bilden ser ganska lugn ut. Hon sov en stund på soffan, så vi hann båda njuta av solen en kort stund.
På vägen hem blev vi snåla på glass så då blev det varsin mjukglass vid Bernys. Wilma började dock protestera direkt vi svängde in på parkeringen, så nu har vi testat att amma på Bernys parkering också, även det gick, hehe. Nöjda och glada åkte vi sedan hem igen.
I trädgården, rådgivningsbesök och åskoväder
Mellan allt bestyr här inne försöker jag komma mig ut en sväng då hon sover. Här om kvällen gick jag ett varv runt gården och såg att mycket hänt i trädgården på bara en kort tid.
Den första jordgubben plockade jag ur landet en dag. Får se hur mycket som kommer i år. Har inte tagit mig en titt nu på några dagar, måste säga att Johnny kollar läget då jag egentligen inte ska gå och böja mig i onödan. Har på känn att det inte kommer några mängder.
De första små tomaterna och några gurkor har vi också skördat. Det visade sig dessutom att gurkplantorna som vi har i odlingslådorna inte är några frilandsgurkor, utan en variant av växthusgurka. Tydligen hade de varit på fel hylla i butiken. Så några frilandsgurkor blir det alltså inte i år.
Just nu blommar dessa så fint.
Det har varit många fina kvällar, men tyvärr har vi fått tillbringa dem inomhus. Flera kvällar har Wilma inte varit på så bra kvällshumör, har varit svårt att få henne att sova. Så det har blivit mycket matande och springade mellan säng, babynest, soffa, osv. Men som tur har hon somnat kring midnatt.
Idag var vi till rådgivningen med Wilma för första gången. Det gick bra. Hon hade gått upp 180 gram sedan måndagen, så det var riktigt bra. Nu väger hon mera än då hon föddes. Vid två veckors ålder (vilket hon blir på söndag) borde hon ha gått upp till födelsevikten, och nu hade hon alltså redan gått upp mera än så. Har ju inte nämnt det här på bloggen, men hon hamnade ju in på barnintensiven två nätter pga. att hon gått ner för mycket i vikt tre dagar efter födseln. Skriver ett skilt inlägg om det en annan dag. Då jag hinner. Förövrigt såg allt annat bra ut också och vi fick information om vaccinationer. Mycket att fundera över angående dem. Men såklart ska hon vaccineras, trodde bara inte det var frågan om sådär många olika slags vacciner.
För en stund sedan fick vi vara med om en hagelstorm utan dess like. Har nog aldrig varit med om att det haglat och blåst sådär mycket. Ja inte vad jag kan minnas åtminstone. Stora hagelkorn var det dessutom. Åskan mullrade inte så långt borta, men nu ser åskvädret ut att ha dragit vidare som tur är. Tycker inte om åskan. Wilma hade tur som sov sig igenom sitt första åskoväder ♥.
Inne i babybubblan
Dagarna går och minns knappt vad jag gjorde igår. Nätterna har som tur ännu varit ganska bra, har gett mat några gånger förstås, men annars lugnt. Ska dock inte säga för mycket, det kan ju vända när som helst. Igår eftermiddag och kväll var hon otröstlig, så vi var båda helt slut då hon äntligen somnade före midnatt. I helgen fick jag testa på att amma på Prisma parkeringen, det går ju det också, hehe. Hade bara snabbt varit in i butiken medan de två andra väntade i bilen. Direkt jag gått så hade hon börjat ropa så både Johnny och hon var helt svettiga då jag kom tillbaka. Så det är nog bäst att hålla sig hemmavid. I alla fall nu till en början. Jag måste dock komma mig o köpa några fler amningstunikor nån dag, men vi tar dagarna som de kommer.
De senaste dagarna har nog ändå varit fina och fyllda av glädje, tänk att äntligen få hålla i henne som vi så länge längtat efter. Hon är så underbar och söt ♥. Det tar förstås en tid innan man har fått in några rutiner, om det nu ens går. Att vänja sig vid mindre egentid är ju en annan sak. Vi får ta det i hennes takt. Vet inte riktigt vems temperament hon har fått, men får hon inte mat direkt så blir hon riktigt arg. Lilla sötisen. Det var ju det där med brist på tålamod...kanske hon har ärvt det av sin mor...
Den första vagnpromenaden har vi också hunnit med, men det gillades inte så mycket. Inte heller andra försöket var någon höjdare. Men vi fortsätter försöka. Skönt med lite frisk luft i alla fall. Jag kan ju inte ta så långa promenader pga snittet, men några hundra meter efter vägen har det blivit. I söndags blev Wilma hela 1 vecka gammal. Stora damen redan.
Sommarvädret är här, och ser ut att stanna. Skönt med en riktig sommar till skillnad från fjolårets. För tillfället skulle jag ändå önska lite svalare väder med tanke på inomhustemperaturen, men nej, ska inte klaga då det en gång är varmt. Det är ju ändå bara sommar en gång om året.
Förlossningsberättelse del 2
Här är fortsättningen på förlossningsberättelsen. Hade nästan skrivit klart på telefonen så hängde allt upp sig, så fick börja om igen, suck. Men här kommer den:
På söndags morgonen testade jag om en dusch skulle lindra smärtan, och visst hjälpte det en stund. Sedan fick jag frågan om jag ville testa lustgas. Fick då flytta vidare till ett förlossningsrum. Barnmorskan som förde mig dit sa att, "i det här rummet föds hon". Tyvärr blev det inte riktigt så. Efter en stund kom sig Johnny äntligen dit. Hade ju egentligen väntat hela natten. Lustgasen hjälpte nog att ta bort en del smärta, men det gick ändå inte framåt. Fick sedan värkstimulerande dropp, dosen höjdes sedan ytterligare. En undersökning gjordes som visade att jag var öppen 3,5 cm, dessutom var barnvattnet som fanns kvar grönskiftande. Det hade alltså inte hänt så mycket sedan natten fram till middagstid på söndagen. Jag fick då valet, akut kejsarsnitt, eller försöka vidare med värkstimulerande dropp. Jag valde snitt. Både för min och för barnets skull. Mitt crp hade dessutom stigit.
Kring två tiden på eftermiddagen rullades jag ner till operationssalen. Var en lite annorlunda upplevelse att åka omkring i en säng i sjukhus korridorerna. Först fick jag bedövning i ryggen, spinalbedövning står det i pappren. Själva sticket eller sticken kändes inte så mycket, men visst kände jag av det. Lite hemskt var det nog att känna då man blev bedövad från magen ner till tårna. Fick nog ännu något smärtstillande via kanylen i handen. Sedan fick Johnny komma in i rummet och sitta bredvid mig. Ett skynke sattes upp så att ingen av oss såg något och så satte operationen igång.
14.23 kom hon ut. Förlossningens längd 2 minuter. Låter nästan som rekord, hehe. Nå nej. Det tog ju bara så länge att ta ut henne. De räknade inte med förarbetet. Hon skrek från första stund och jag kände en lättnad över att hon äntligen var ute. Jag fick sedan se henne och så gick Johnny med personalen in i ett rum bredvid där hon tvättades samt vägdes och mättes. Allt detta medan läkaren sydde ihop mig. Kände jag av något under operationen? Nja, jo, visst kunde jag känna att något gjordes, men sjukt tog det inte.
Jag blev sedan flyttad till uppvaket. Fick henne i famnen då vi kom dit och fick amma för första gången. Sedan fick jag vila i några timmar tills bedövningen nästan släppt. Sov till och med en stund. Johnny och lillan fick gå till BB under tiden.
Då jag kom in på rummet på BB hade födelsedagsbrickan redan delats ut. Kunde man inte ha väntat tills jag kom kan man undra. Ja nå sak samma. Men någon "champange" fick vi ej. Jag fick inte äta så mycket på en gång, så fick nöja mig med en yoghurt fastän jag var vrålhungrig då jag inte fått äta annat än frukost. Glad över att allt hade gått bra var jag ändå.
Äntligen var hon här vår lilla Wilma ❤.
Ingen vanlig lördag och förlossningsberättelse del 1
Förra lördagen började som vilken lördag som helst. Tog det lugnt på förmiddagen, sedan bestämde vi oss för att åka ut till Björkö och se på "Postrodden" som egentligen inte var någon postrodd utan en mindre variant av den då den egentliga blivit inställd. Något kaffe fanns inte att köpas för tillfället men vi unnade oss varsin coca cola och dyra kakbitar.
Resten av kvällen fortsatte lugnt, fram till klockan 20.30. Satte mig ner i soffan, men fick direkt resa mig upp igen. Det var tydligen vattnet som gick. Rusade till wc och sa åt Johnny som just satt sig ner i bastun att det nog blir ändrade planer för kvällen. Försökte ringa flera gånger till förlossningen, men fick inget svar. Så efter två minuters bastubad fick Johnny snällt komma ut ur bastun. Det blev nästan lite bråttom mitt i allt. Fastän förlossningsväskan var packad så hade man ju inte kunnat packa ner precis allt, så rusade av och an och försökte få med det sista. Sist och slutligen tog det inte så länge innan vi var på väg till sjukhuset. På vägen dit kom jag på att jag skulle kolla upp nummern jag försökt ringa då jag ringde förlossningen. Oj då, det var visst nummern till mödrapolikliniken jag ringt. Hittade rätta nummern och ringde och sa att vi var på väg. Hade nästan tänkt att de skulle säga att vi fick vända om, ingen brådska att åka in, men nej, vi var nog varmt välkomna.
Då vi kom in till sjukhuset fick jag genast lägga mig ner för att de skulle kunna ta CTG kurvan. Låg där i 20 minuter, allt ok med babyn. Jag började också känna av lite värkar, men det var inga kraftiga sådana. Kände bara av att något var på gång.
De kunde konstatera att det verkligen var vattnet som gått. Babyns rumpa var inte fixerad så därför fick jag sedan stanna kvar i ett observationsrum under natten. Skulle rumpan ha varit fixerad skulle jag ha fått åka hem igen eftersom jag knappt var öppen. Men eftersom vattnet gått och rumpan var där den var så ville de ha mig kvar. Det blev ingen trevlig natt. Johnny åkte hem, eftersom inget var ju pågång än på länge. Precis då jag farit kände jag att värkarna kom allt tätare, starkare blev de också. Till sist fick jag be om lite medicin, så jag kanske skulle kunna sova något. 23.30 fick jag två sprutor med värkmedicin/muskelavslappnande, samt ännu en tablett av något slag. Efter att jag fått medicinerna satte man på kurvan i 40 minuter för att se att allt var okej. Medicinerna hjälpte kanske en timme. 2.30 var jag öppen 3 cm och babyns rumpa hade rört på sig lite. Fick också en panadol och två värmedynor. Hjälpte inte. 3.30 fick jag två sprutor till. Sedan slumrade jag nog till, men värkarna ändrade inte, blev varken mer eller mindre. På morgonen fortsatte värkarbetet, men mera om det och den stora dagen i del 2 i morgon.
Nu är hon här
Som ni kanske förstått av tystnaden här på bloggen så har vi haft lite annat för oss den senaste veckan. I söndags var det äntligen dags för lillflickan att komma till världen. Idag fick vi äntligen åka hem från sjukhuset.
3590 g
49 cm
❤
