Rastlösa dagar

Nu börjar jag känna av en viss rastlöshet. Varifrån kom den? I måndags gick jag omkring och funderade vad jag skulle fördriva tiden med här hemma, idag är det samma sak. Igår fick jag tiden att gå genom att vara till Mödrarådgivningen, butiken och loppis. Fick dock mitt i allt sjukt i ryggen i butiken, så det blev ingen lång loppisrunda. Igår kväll åkte vi till Västervik för att fira pappa som fyllde år.
 
Idag känner jag inte av något ryggont. Sitter mest och känner efter om det inte ska börja hända något snart. Idag är det ju dessutom bara en vecka kvar till Bf, är i vecka 39+0 idag. Vill ju så gärna att förlossningen ska sätta igång av sig själv, utan igångsättning. Vet ju dock ganska säkert att om det inte händer den här veckan så kommer vi att få träffa henne nästa vecka. Eftersom hon redan för två veckor sedan var över 3 kg (uppskattat) så tror jag inte de vill att jag går över tiden, åtminstone inte med så många dagar. Väntar till måndag då vi får veta mera, kan ju hända de vill sätta igång förlossningen redan då. Är jag nervös? Nja, inte så värst. Tar det som det kommer. Säkert kommer jag hinna bli nervös ännu, men onödigt att stressa upp sig över något som man ändå inte kan göra något åt. 
 
 
Har tagit några promenader runt gården och tomten. Plockade en bukett blommor. Det fanns dock inte så många sorter att välja bland då alla vilda blommor blivit bort trimmade. Ville inte riktigt gå och plocka från blombänken heller. Kom just på ett sätt att få tiden att gå. Ska gå igenom gamla foton. Har ju bara från 2015 och framåt att gå igenom...eller bara och bara...det är ju x antal tusen foton. Vet ännu inte om jag ska laga fotoböcker eller om jag bara ska beställa efter själva fotona och sätta in i album. Är ju nog mindre jobb om jag inte lagar några fotoböcker. Vi får se hur jag gör. Bara jag får en början på projektet så är det ju bra. 
 
Midsommarplanerna är färdiga. Ja om det inte händer något på bebisfronten alltså. Men annars blir det som vanligt. Midsommarafton firar vi tillsammans med vänner här hemma och midsommardagen spenderas på Lillö. Regnar det så regnar det, men såklart håller jag tummarna för fint väder. 
 



En sommardag på Lillö och midsommarveckan är här

Helgen gick mest i loppisens tecken, men nog hann vi med annat också. Igår började vi dagen med att åka via några Uf lokaler på loppis, det blev väl 7 stycken om jag inte räknat fel. Skulle nog ha funnits fler att åka till, men det fick räcka så. Istället åkte vi till Lillö där mamma bjöd på mat. Det var riktigt varmt och fint väder, en riktig sommardag. Tog ut solstolarna och ett parasoll och satte oss vid stranden och läste. Roddbåten åkte också till sjöss så vi var ut en bit med den. Dock blåste det en del längre ut, så blev ingen lång båttur. Fick åtminstone känna doften av hav, vad mera kan man begära. Ännu en doft av sommar. 
 
 
Idag kom äntligen det efterlängtade regnet. Det behövdes verkligen. Får se nu om det kommer allt regn på en gång denna vecka, eller hur det blir. Midsommarvädret ser minst sagt bedrövligt ut än så länge, men det kan ju ändras.
 
Imorgon har jag en tid till Mödrarådgivningen, det blir väl det vanliga. Egentligen skulle jag nog mest bara vilja att allt skulle sätta igång, men Bf är ju först 27.6, alltså nästa veckas onsdag, så jag har inga höga förväntningar på att det sker denna vecka. Jag äter dock dadlar och dricker hallonbladsté, men att någondera skulle påskynda förlossningen tror jag inte (fastän andra påstår något annat). Men det skadar ju inte att försöka. Om inte annat så sägs det ju att både dadlar och hallonbladsté innehåller sådana ämnen som är bra för kvinnor både i slutskedet av en graviditet samt efter förlossningen. Börjar inte räkna upp alla fördelar här, utan du får googla om du vill veta mera.
 
Den 25.6 ska vi ju till Mödrapolikliniken, så får se då vad de gör där. Om jag blir igångsatt då direkt eller hur det blir. Helst vill de ju inte sätta igång förlossningen, men då igen så är det inte bra om den lilla i magen blir för stor heller. Det återstår att se hur läget är nästa måndag. Kan knappt vänta. Känner mig så otymplig och det blir allt svårare att sova bekvämt. Inatt kunde jag knappt svänga på mig, men det berodde också på att det var så trångt i sängen. Molly låg och bredde ut sig. Men jag hade inte hjärta att flytta på henne, så där låg jag snällt och försökte somna om fastän jag låg obekvämt. Är man djurvän så är man.
 



Tagit ett beslut

I flera dagar har jag gått och funderat, hur ska vi göra, eller rättare sagt, hur ska jag göra. Föda vaginalt i sätesläge eller planerat kejsarsnitt. Igår fick jag veta att mina röntgenbilder ser bra ut, enligt dem kan jag föda vaginalt med god marginal. Det visste jag ju nästan före röntgen, men man kan ju förstås inte vara säker före man har undersökt saken. Jag uppfyller alltså alla kriterier för att kunna föda vaginalt fastän babyn ligger i säte. Det gjorde ändå inte saken lättare, nu hade jag ändå två alternativ. På ett sätt skulle det ha varit lättare om jag vetat att det absolut inte är möjligt att föda vaginalt, då skulle jag inte ha behövt göra att val.
 
Mina funderingar har varierat från timme till timme. Trodde ibland jag skulle bli tokig av allt funderande. Ibland har jag varit helt säker på en sak, efter en stund helt säker på en annan sak. Är faktiskt inte helt säker ännu, fastän jag faktiskt har gett ett preliminärt besked. Tror aldrig jag skulle kunna bestämma mig heller. Helt säker blir jag aldrig på vilket sätt som är det rätta, eftersom ingen kan säga vad som är mera rätt än det andra. Det har ju inte precis blivit lättare då alla jag pratat med har tyckt olika saker. Johnny har hela tiden varit inne på en linje, medan jag har velat fram och tillbaka. Det är ju sist och slutligen mitt beslut, jag som ska föda, men ändå svårt att veta vad jag ska välja då jag aldrig varit med om en förlossning eller kejsarsnitt förut. 
 
Så vad kom jag fram till? Jag kom fram till att det inte blir något planerat kejsarsnitt dagen före midsommar. Fick istället en tid till Mödrapolikliniken måndagen efter midsommar. Alltså veckan då allt borde ske. Då görs ännu en viktuppskattning och man kollar hur babyn mår. Utgående ifrån det så tas ett beslut hur vi ska gå vidare. Får jag tid till igångsättning eller blir det kejsarsnitt. Vid vaginal förlossning i säte så får hon ju som sagt helst inte väga mera än 4 kg, så att gå över tiden med många dagar är inget alternativ. Vem vet, hon kanske vill komma ut före den veckan, det vet ingen heller. Skulle förlossningen komma igång av sig själv före den beräknade veckan, så då försöker jag alltså föda vaginalt. Är medveten om att det finns en risk att det blir akut snitt, men det finns det också vid "vanliga" förlossningar. Även om det finns en lite större risk för snitt vid sätesförlossning.
 
Jag har vägt fördelar mot nackdelar och egentligen inte blivit så mycket klokare. Snarare fått mera att fundera över. Nu har jag ett datum att vänta på, så ser vi hur läget är då. Jag har bestämt mig så här långt och tänker inte desto mera fundera över om jag gjort rätt val eller inte. Jag har gjort ett val, punkt slut. Andra får ha sina åsikter, men nu har jag valt att göra så här. Så nu tänker jag inte slösa mera tid på att gå omkring och älta beslutet, ingenting blir bättre av det. Det blir nog bra till sist får vi hoppas. 
 
 
Nu tar vi helg och försöker tänka på något helt annat. Ikväll vill jag äta något gott, får se vad det blir.
 
 



Vändningsförsök i vecka 36+5 och en hel del att fundera över

Idag var dagen här då det var dags för ett besök vid Mödrapolikliniken. Som vanligt hade jag varit nervös flera dagar på förhand, så i natt sov jag inte så bra. Egentligen visste jag inte riktigt vad som skulle göras vid besöket, men jag ville ändå ha Johnny med. Det blev först en liten undersökning, konstaterades också att hon fortfarande ligger i säte. Sedan blev det dags för ett vändningsförsök. Jag hade hört att det tar sjukt, så var nog beredd på det värsta, men det kändes ju nästan ingenting. Eller visst kändes det, men inte så mycket som jag hade trott. Inget att vara nervös för. Vändningsförsöket lyckades inte. Det var jag också förberedd på. Hon har legat i säte så länge så tror ej hon vänder sig mera, men visst, det kan ske ännu. Baken hade hon dock ganska så långt nere, så det ska nog till ett under om hon ska svänga sig självmant. Sedan fick jag sitta i en stol ca 20 minuter då det kontrollerades några kurvor, bl.a. bebisens hjärtljud, rörelser samt om jag hade sammandragningar. Allt såg bra ut och inga sammandragningar konstaterades. 
 
Frågan är nu den, vad gör vi nu då vändningsförsöket inte lyckades? Jag har ju hela tiden sagt att jag inte vill föda ut en bebis i sätesläge, men helt säker är jag ju inte. Frågade lite om den saken och fick reda på lite för och nackdelar med både kejsarsnitt samt att föda en bebis i sätesläge. Det finns ju för och nackdelar med allt. En normal förlossning skulle ju förstås vara det optimala, men om det inte lyckas måste man ju tänka om. Dessutom är ju en operation alltid en operation, visst finns det risker. Men risken är också mycket stor att det blir akut kejsarsnitt om jag vill försöka föda vaginalt. Då bebisen ligger i säte så vill de inte att det blir en utdragen förlossning utan gör då hellre ett akut snitt om de ser att det tar för länge. Så vad är då bättre, akut eller planerat snitt? Ett planerat låter ju nog bättre enligt mig.
 
Fick frågan om jag ville fara och ta magnetröntgen av bäckenet, bara för att få reda på om jag ens är tillräckligt bred för att föda en bebis i sätesläge. För de har ju vissa kriterier för om man ens får försöka föda vaginalt då bebisen ligger i säte. Kändes som en självklarhet att ta reda på den saken, så efter alla undersökningar vid Mödrapolikliniken fick vi fara ner till röntgen och jag behövde inte ens vänta innan det blev min tur. Magnetröntgen var inget nytt för mig, har ju varit med om det förut, så kände ingen panik över det. Tio minuter senare hade de röntgat klart och vi kunde åka därifrån. Svaren får jag i slutet på veckan, så får se då.
 
Så nu har vi en del att fundera över. Vad är bättre och vad är sämre? Helst skulle jag ju vilja att någon kunde säga, så här måste vi göra. Men det är ju sist och slutligen mitt val, vad vill jag? Ännu finns förhoppningen om att hon ska vända sig, men den minskar för varje dag som går. En sak som är ganska säker är dock att om det blir planerat kejsarsnitt så blir det dagen före midsommarafton. Bra tajmning eller hur. Vem vill ligga på sjukhus hela midsommarhelgen? Nåja, tidpunkten kan man inte haka upp sig över, det kommer ju en midsommar nästa år också, men nog känns det lite som fel dag ändå. Skulle hon komma självmant då så är det ju en sak, men att behöva planera in en förlossning till den dagen känns lite onödigt. Det finns ju många andra dagar. Men förstås gör de inte planerade kejsarsnitt när som helst, och vem vet, hon kanske vill titta ut ännu tidigare. Men då det är första graviditeten så är ju nog risken snarare större att man går över tiden. En sätesförlossning vill de dock undvika att "sätta igång", så att gå över tiden är nog inte så bra i detta läge.
 
Ungefär 3200 gram uppskattade de att hon väger just nu. Över 4 kg vill de inte att bebisen ska väga om man vill försöka föda vaginalt då bebisen ligger i säte. Vem vet hur snabbt hon växer, samt om uppskattningen stämmer. Det är mycket att tänka på just nu. Inte undra på att jag är lite disträ. Det är bra att jag inte har så mycket program inplanerat den kommande tiden, tar dagarna lite som de kommer. 
 
Så, så är läget här just nu. Får väl helt enkelt fundera vidare på hur vi ska göra. Ut kommer hon ju förr eller senare, på ett eller annat sätt ♥. 
 



Vecka 37 (36+0), loppisfynd och BB väska

Idag går vi in i vecka 37 (36+0), 28 dagar kvar till Bf. Jag väntar med spänning på måndagen då vi ska till Mödrapolikliniken. Får se vad de säger där. Håller tummarna för att de får svängt på den lilla i magen, då hon nu envisas med att inte svänga på sig själv. Jag antar att de tyngsta veckorna börjar nu. Jag känner mig som en flodhäst. Värst är nog då det är så obekvämt att både sitta och ligga. Att stå är inte heller bra för då får jag svullna fötter. Idag åkte stödstrumporna på direkt från morgonen, så på den fronten är det bättre idag. Några förvärkar eller sammandragningar tror jag inte att jag känt av ännu. Eller så kanske jag har gjort det. Svårt att säga då jag inte vet hur det ska kännas. Visst tynger det till och från i magen, men det är nog mest bebisen som rör på sig. Känner mest av huvudet som rör på sig, men visst känner jag små sparkar långt långt nere också. Antar dock att jag inte känner av sparkarna lika mycket som huvudet eftersom magen är mera uttöjd upptill där huvudet är. Så några problem med sparkar på revbenen har jag inte behövt ha än åtminstone. Vet dock inte om det är så mycket skönare med sparkar på urinblåsan, hehe. 
 
Igår blev det som sagt en runda på Combo. Denna gång kom jag ut med följande saker.
 
 
En virkad gardin för 2€, pyjamas 56 1€, klänning 50 2€, sommarhatt 1€, älskling mössa 2€, Tofslan o Vifslan dubbelsidig mumintallrik (tillverkad 2006-2007) för 18€, en randig långärmad blus för 1,50€, en lååång svart t-skjorta för 2€ samt fyra tidningar för 50 cent styck. Egentligen fanns det nog en till mumintallrik som jag kunde ha köpt, hade inte den heller, men den här har jag sökt efter i flera år, så fick bli bara en tallrik denna gång. 
 
Tidningarna har jag tänkt packa ner i BB väskan. Likaså morgonrocken jag fick till födelsedagspresent. Annars är det lite svårt att veta vad man riktigt ska packa ner i väskan, eller väskorna. Redan finns det nog en del saker nerpackade så som några ombyten bebiskläder, hygienartiklar, telefonladdare, amningströjor/linne m.m. Vet ju nog ungefär vad man kan tänkas behöva, men vissa saker kan man ju inte packa ner före det väl gäller. Har tänkt packa ner mjukisbyxorna och leggingsen jag använder mest varje dag, dessutom är det nog inte så smart att packa ner frukt redan nu då man inte vet om det går in i juli innan den lilla vill titta ut. Har på känn att jag skulle kunna packa med hur mycket som helst. En kylväska skulle också vara bra att ha med, jag som inte klarar mig utan turkisk yoghurt, hehe. Nåja, kanske jag klarar mig några dagar utan...
 
Så såna funderingar har jag idag. Imorgon blir det åter igen en tripp lite norrut. Närmare bestämt till Jakobstad för att hälsa på hos Malena, det blir säkert en trevlig dag!
 



Fredagssvammel

Ledigt i fyra dagar, tänk vad skönt! Helt utan program kommer jag ju inte att vara, bl.a. morgondagen har jag länge sett framemot. På söndagen borde jag inte ha något inplanerat. I onsdags gick vi in i vecka 27, tycker veckorna går så snabbt. Börjar väl nog gå långsammare snart har jag på känn. Börjar kännas tungt att vara på jobb. Direkt jag måste böja mig ner känns det besvärligt. För att inte tala om att lyfta både människor och saker. Försöker dock att undvika tunga lyft så gott det går, men ibland är det svårt. Börjar också känna mig glömsk, skyller på graviditeten. Att jag inte sover så bra kan också vara en orsak. Så länge jag kommer ihåg när jag ska åka på jobb så är det ju bra, hehe. 
 
 
Vi har ju som sagt en vagga uppe på andra våningen som vi tänkte kan vara bra att ha som reservsäng, i alla fall en tid. Just nu är den dock upptagen av ett stort mjukisdjur. Måste nog hitta ett nytt ställe att placera mjukisdjuret på...kan bli lite trångt annars.
 
 
Önskar er alla en fortsatt trevlig fredagskväll och en bra helg!
 
 
 



Drömresemål

Ni som känner mig vet väl vid det här laget att jag skulle kunna vara på resande fot mest hela tiden, men ändå tycker jag att det är skönt att bara vara hemma också. Ibland räcker det med några dagar på Lillö för att stilla mitt resebegär. Har ju snart semester, men det enda vi har kommit på är att vi ska fara till Seinäjoki, längre än så vet jag inte om vi far. Möjligtvis till Tuuri. Sedan senaste sommar har vi ju besökt de närmsta större städerna som Uleåborg, Tammerfors, Björneborg och Åbo. Ja Umeå och Stockholm också för den delen. Helsingfors är en stad som jag inte är så speciellt förtjust i, så känner inget behov av att åka dit. Att flyga känns inte aktuellt så då får det väl bli Seinäjoki. 
 
Om man får drömma lite så vill jag ju nog åka lite längre bort. Någon gång då tid och pengar finns. När det blir vet jag inte, men det finns många ställen jag skulle vilja besöka under min livstid. 
 
Om man tänker vilka länder jag vill besöka så är det nog USA och Australien som står högt på listan, men också europeiska länder. Jag vill ju helst slippa flyga, alltså ta bilen så långt det går. Dock vet jag ju att det är lite svårt att ta bilen till USA och Australien. En roadtrip i Europa på några veckor skulle inte vara helt fel. Det är ju bara det där med tiden. Att ta sig ner härifrån med bil t.ex. till Tyskland tar ju några dagar. I Europa är det främst södra Tyskland, Frankrike, England, Nederländerna, Belgien, Spanien och Italien som lockar. Ja förstås Grekland också, men dit tar man nog inte bilen. Egypten har jag alltid sagt att jag vill besöka, då främst pyramiderna.
 
För snart ett år sedan var vi ju på vår första södernresa till Kanarieöarna. Vi fick många gånger höra att då vi en gång har varit i södern så måste vi fara pånytt nästa år. Det stämmer dock inte in på oss. Visst var det en upplevelse som jag sent glömmer, men jag saknade sevärdheterna (fastän vi såg en hel del annat än stranden). Jag visste ju att jag inte är en människa som vill ligga på en strand eller bara se ett och samma hotell i en vecka. Far jag på en resa vill jag ju hinna se allt och mer därtill som finns i omgivningen. Jag vill se storstäder, gamla hus och byggnader. Jag vill gå i stora köpcentrum och fynda billiga kläder. Marknader där folk i princip "hoppar på en" och vill sälja saker är inget för mig. Visst kan jag se lite natur också, men att åka på en vandringsresa är inget för mig. Vill ha lite av allt.
 
 
Varje år har jag mina planer. I år vet jag att det inte kommer att bli någon lång bilresa, men det kommer ju nya år.  Det är ju tur att man kan planera. Man behöver ju inte förverkliga planerna direkt. Ifjol gjorde jag upp planer på att vi skulle åka till bl.a. Oslo på sommarresa, men så blev det inte och så blir det inte i år heller. Det får bli ett annat år. 
 
Sist och slutligen är jag ganska nöjd med tillvaron bara jag får fara på loppis till en annan stad. Ja det räcker faktiskt med Seinäjoki. Så ser framemot min veckolånga semester fastän vi inte åker till världens ände. 
 



Inget julpynt ännu, men snart

November är här och snart får jag börja julpynta! Borde nog kanske ta och byta gardinerna som hänger i köket och vid matplatsen. Ja helst damma av dem. De har ju säkert hängt där åtminstone 1,5 år. Eller kanske ännu längre. Men vi får se hur "andan faller på". Ännu känner jag inte av någon julpyntsiver, men den kommer väl. Det är ju faktiskt inte så många veckor kvar tills jag "får" börja pynta. Ifjol kom den första stjärnan upp i fönstret 19.11. Samma datum året före det kom julgardinerna i köket upp. 
 
Har faktiskt inte sökt efter någon julinspiration på nätet ännu, men har nog gått och grubblat över hur årets adventljusstake ska se ut. Jag vill ju ha en ny variant varje år. Fråga mig inte varför, det har bara blivit så. Måste nog säkert ta och googla för mina adventljusstaksideér börjar ta slut.
 
Annars så tror jag inte jag kommer att släpa fram så mycket pynt i år, det känns så. Tar ju så länge sedan att städa undan allt. Några blomsterarrangemang ska jag nog laga, men det blir närmare jul, vill ju gärna njuta av blomsterprakten just före och kring jul och inte någon månad före. 
 
I år kommer jag att jobba under julen, men vet ännu inte vilka tider. Att jag måste jobba under årets viktigaste högtid är faktiskt något som stressar mig flera månader på förhand, det har det alltid gjort. Men det är främst tiden före, då jag inte vet hur jag ska jobba som är stressig. Sedan då jag väl jobbar en julafton är det inte lika hemskt. Så om det finns någon nackdel med mitt jobb så är det att behöva jobba högtider, men vilket jobb är perfekt? 
 
Nej nu får det vara slut talat om julen för idag. Kommer inte att börja julstäda ännu, om det ens blir någon julstädning. Nu ska jag koppla av nån timme framför tv:n. Sedan far jag nog via gymmet en sväng innan kvällsjobbet. 
 
 



Sociala medier

Sociala medier, vad är det egentligen? Jag måste erkänna att jag är ganska ovetande och "ute" då det gäller ämnet ifråga, jag är helt enkelt inte så intresserad. Jag har Facebook och den här bloggen, that`s it. Ja skype har jag faktiskt testat. Det finns instagram, twitter, snap chat, whatsapp, ja vem vet hur många andra appar, jag kommer inte på dem alla. Jag känner mig helt borta. Många runt om mig använder dagligen dessa appar, men inte jag. Varför får jag ofta höra, kan du inte bli med har många frågat. Ja varför? Därför att jag kan välja att inte använda dem. Jag vill inte att min telefon ska plinga stup i kvarten. Det gör den ju ibland ändå. (Jo jag vet nog att man kan stänga av ljudet också, hehe.)

 

Det finns en stress i dagens samhälle, att man måste synas och höras överallt, man ska ha åsikter om allt och alla, följa allt och alla. Jag blir bara så trött på detta. Tacka vet jag den "goda tiden" då man bara kunde ringa ett samtal eller skicka ett sms. Visst är det bra då man kan ringa gratis och skicka mess gratis genom diverse appar, men där räcker det för mig. Kalla mig gammalmodig eller bakåtsträvande, eller vad du vill. Jag behöver inte få bekräftelse från "sjuttioelva" olika ställen/människor. Såklart är det roligt då någon gillar ens bilder på facebook eller då någon kommenterar på bloggen, lite tråkigt skulle det vara annars. Jag menar bara att jag ser inget nöje med att lägga upp en bild på många olika ställen, ibland räcker det med bloggen. Ofta orkar jag inte ens scrolla ner i flödet på Facebook, det blir för mycket. Mest är det nog reklamen som stör samt att man ser vad vänner har gillat, det kan ju komma upp foton på helt okända personer som man inte känner. Vad har jag för nöje av att se de bilderna?

 

Jag går säkert "miste" om en hel del då jag inte är med på instagram eller andra ställen, men jag tänker som så, har jag klarat mig utan så här länge så klarar jag nog mig en tid till. Om det är något viktigt jag måste veta får jag nog reda på det till sist. Säger aldrig aldrig, visst kan det hända att jag till sist "faller för grupptrycket" och går med i t.ex. instagram, men än så länge känner jag inget behov.

 

Ja vart vill jag komma med det här inlägget kan man fråga sig. Jag menar bara att jag skulle bli ännu mer stressad av att känna att jag måste gå in och kolla här och där om något spännande har hänt. Nej nej och åter nej. Visst kan man säkert lära sig något och man kan lära känna nya människor via alla dessa sociala medier, men för mig är det inte värt det. Vi lever redan i en allt för stressad värld, varför göra den ännu mer stressande. 
 
Nu vill jag inte tala illa om er alla som använder dessa appar, var och en gör ju som den själv vill. De är ju säkert roliga tidsfördriv också. Ibland börjar jag dock fundera om det alls finns någon i min ålder som tänker likadant. Är det bara jag som är så "anti" mot allt nytt och okänt? Eller är det bara det att jag är rädd att jag inte ska förstå mig på de olika medierna? Svårt att säga, säkert kan jag känna mig dum ibland då jag inte har en aning om vilka funktioner eller vilka appar folk talar om, då känner jag mig nästan 30 år äldre än vad jag egentligen är. 
 
På tal om appar och telefoner så var det inte så många år sedan som jag fick en smart telefon, 2013 tror jag det var. Såklart var jag emot det också, skulle absolut inte ha någon. Då jag en gång fick en var jag tvungen att lära mig använda den. Skulle jag idag vilja byta till den gamla? Svar, nej. Ibland undrar jag om jag ännu skulle gå omkring med den gamla telefonen om jag inte fått någon ny, risken finns. Jag köper ny telefon först då den gamla går sönder (vilket går snabbare med dagens telefoner). Tacka vet jag gamla hederliga Nokia telefoner, de höll i många år. Nu ska man byta telefon helst en gång per år. 
 
Är det någon annan som tänker som jag?
 



Arbetstid och vänner

Äntligen fredag! Känns skönt med lite ledigt efter att ha jobbat dubbelnatt. Vila upp sig inför en till natt, söndag till måndag. Jobbar faktiskt bara nätter fram till helgen 4-5.2. Med undantag av några förmiddags möten. Det är både och med att arbeta så, beror lite på hur nätterna är. Har ju mycket ledig tid dagtid i alla fall, och det skulle jag inte heller klara mig utan. Skulle verkligen inte vilja arbeta 8-16 måndag till fredag heller, då skulle jag t.ex. aldrig hinna städa, för det gör jag bäst då jag är ensam hemma, hehe.
 
Nackdelen med att jobba mycket nätter och kvällar gör att det ibland känns som om det finns så få lediga kvällar. Det leder till att jag vill ta vara på de få kvällarna jag har ledigt, bara vara hemma och göra ingenting, eller bara umgås vi två. Har svårt att hitta tid till att träffa kompisar. Nu i helgen kommer faktiskt en god vän hit, så roligt att vi fått inplanerat en passlig dag. När ska vi ha nyårsfest, hehe? Det finns också flera andra vänner som jag gärna skulle vilja träffa. Frågan är bara NÄR. Värst är det att hitta en passlig dag om personen ifråga jobbar 8-16. Då finns det ibland inte många dagar att välja bland. Det är därför jag ofta måste planera min vardag så noga som jag gör. Planera in en "träff" om tre veckor eller något liknande. Mina veckor ser alltid olika ut. 
 
Då jag studerade till socionom mellan 2004-2008 lärde jag känna Sofia och Malena. Om jag ska vara ärlig så var det bästa med utbildningen nog att jag lärde känna dem. Skulle ju aldrig annars lärt känna dem då vi alla kom från olika delar av Österbotten. Visst var det bra med en utbildning också, men vänskap är något helt annat. Vi har träffats regelbundet alla år sedan vi blev utexaminerade från skolan. Varenda gång vi träffas bestämmer vi ett nytt datum för nästa träff. Verkligen ett bra sätt för oss som alla tre arbetar inom vården och har oregelbundna arbetstider. I februari är det åter igen dags att träffas, denna gång åker vi på en weekend (eller en natt) till Tammerfors. Ser så mycket framemot det!
 
 
Jag har inte glömt bort er andra, har egentligen ganska många vänner och bekanta, det är bara sällan jag träffar en del av er. Har vänner som jag lärt känna genom hela livet. Alltifrån dagisåldern och högstadiet. Så ta inte illa upp ifall jag inte nämnt ditt namn, jag kommer nog ihåg dig ändå. Ibland tar jag en "drive" och ringer upp flera vänner och bokar in träffar. Flera per vecka. Sedan kan det gå nästan ett år, ibland mera innan vi träffas igen. Nu har jag på känn att jag borde ta en drive igen och ringa runt, men det får nog bli efter dessa intensiva nattjobbs veckor. Jag vet att jag är dålig på att höra av mig, men det är jag nog inte ensam om. De flesta har ju fullt upp med sitt, vardagen ska fungera.
 
Med dessa tankar och funderingar vill jag önska er alla en fin fredag och en bra start på helgen. Kom ihåg att ta vara på era vänner ♥. Snart är det ju vändag eller alla hjärtans dag.
 



Reseplaner

Ett nytt år har börjat och nya reseplaner tar fart. Vi har länge velat åka på någon resa längre bort, men har aldrig kommit oss iväg. Det är ju nog främst det faktum att jag inte tycker om att flyga som gör att vi hellre har valt att åka iväg på bilresor. Är inte direkt flygrädd, men då det känns som att öronen ska trilla av så är det inte riktigt så trevligt att flyga.
 
I vår då jag får "vintersemester" kommer vi att göra något vi aldrig gjort förr, nämligen åka till södern, närmare bestämt till Gran Canaria. Jag är nog inte direkt någon som bara vill ligga och sola på en strand, men det finns säkert mycket annat att se om man så vill. Kanske hyra en bil och köra runt, vi får se. Igår sent på kvällen bokade vi resan så nu måste vi bara se till att få passen förnyade. Vi vill göra det så enkelt som möjligt och flyga direkt från Vasa, varför göra det invecklat och flyga någon annanstans ifrån. Visst blir det kanske lite dyrare, men då kostar det nog om man ska köra ner till t.ex. Helsingfors också. Dessutom slipper vi betala parkeringsavgift om vi får skjuts till flygplatsen. 
 
Visst, det finns många andra ställen jag hellre skulle vilja resa till, men det får bli en annan gång. Australien och Usa känns lite väl långt borta med tanke på flygtiden. Skulle nog kunna räkna upp i princip alla huvudstäder i Europa också, men det orkar jag inte göra. Skulle ju vilja resa över hela världen (nästan). Man måste ju börja någonstans. Har ju inte flugit annat än till Helsingfors, Stockholm och Schweiz. Senast jag satt på ett flygplan var 2012 då vi flög till Stockholm. Schweiz var jag ju till på utbyte från gymnasiet en vecka, så räknar inte det som någon riktig semester resa. Får se hur det går med packningen, vi är ju så bortskämda med att packa bilen full med "i fall om" saker, har på känn att vi nog måste väga väskorna före vi åker. Möjligtvis får gummistövlarna lämna hemma, hehe. 
 
Tips på vad som finns att se/göra på Gran Canaria mottages med tacksamhet!
 
 
 



Tisdagstankar

Tisdag idag då och tredje januari redan. Vad har jag fått gjort detta år, typ inget. Söndagen gick åt till att oroa sig för Molly, gårdagen likaså. Visst, hon ser ut att må bättre, men nog har hon sjukt. Igår hittade jag ett sår på ena sidan, så något har hon nog varit med om. Lite svullen är hon också på ena sidan. Trött är hon och sover mest hela tiden. Äter gör hon nog och har också hållit koll på att hon varit på wc. Det är ju förstås också svårt att veta om hon blir trött av värkmedicinen som hon får. Igår syntes det bra på henne att hon ville vara ifred, svansen avslöjade henne. Hon blev nog säkert irriterad på mig då jag ville se hur hon mådde flera gånger under dagen. Hon ville inte ens hälsa på Johnnys föräldrar som var hit, så sig själv är hon inte. Idag morse kom hon nog ner och åt den sedvanliga skinkbiten, sedan lade hon sig till ro i sängen tillsammans med mig. Det kändes bra då hon kom och ville ha lite sällskap, förhoppningsvis är hon på bättringsvägen. 
 
Det är nog inte så hälsosamt för mig att sitta här inne och oroa mig för Molly hela dagen idag också, dessutom drömde jag bara en massa mardrömmar inatt. Idag har jag bestämt att det får bli en loppisrunda. Tror dock inte att det blir någon lyckad runda då folk knappast har hunnit föra saker till loppis nu efter jul och nyår, men man kan ju alltid hoppas att man gör något fynd. Viktigast är att jag får tänka på något annat. Något gym blir det inte ännu, fastän jag skulle vilja. Det är verkligen en seg förkylning vi dragit på oss. 
 
Har läst att flera andra har kastat ut julen redan, men här i huset får det vara jul ett tag till. Inte fram till påsk, men åtminstone någon vecka framöver. Julgranen den dricker vatten, även fast den barrar lite. Då man en gång julpyntat måste man ju få njuta lite av det också. 
 
 



Tankar inför julen

En vecka kvar till julafton. Jag vet inte vart tiden har tagit vägen. Ännu är inte riktigt alla julklappar fixade, lämnar alltid de svåraste till sist. Den sista klappen hoppas jag att jag hittar idag. En gran vill jag också komma hem med idag. Tänker inte gå till skogs och komma tomhänt därifrån, så köper en istället, men det är inte så lätt heller. Ni vet ju att jag vill ha en "perfekt" gran. Den blir ju dock aldrig perfekt, men sist och slutligen brukar den nog bli bra ändå. Jag är van med att granen inte tas in så många dagar före julafton, men i år får den nog komma in en vecka före. Ska ju hinna pynta den också, vilket tar en stund. Har nästan ledig helg, ska till natten imorgon kväll, så borde ha tid att pynta granen. Jobbar sedan flera dagar. Får vara ledig 23-25.12, ska till natten den 26.12. Så lite julledigt får jag ha i år, så skönt!
 
 
Några pepparkakor har vi inte bakat ännu i år, men har kommit fram till att jag inte behöver baka några, de finns ju att köpas i butiken. Förr om åren har jag stressat med att hinna med allt som hör julen till, men egentligen så är flera av sakerna onödiga att stressa över. Behöver inte ha sjuttio sorter med julgodis på bordet, hinner säkert äta många chokladbitar ändå. 
 
 
Ett perfekt städat hem skippar vi också i år. Så var bredda på lite damm i hörnen om ni hälsar på under julen, hehe. De sista loppissakerna fick jag dock upp på vinden igår, det tar alltid några veckor innan jag får undan loppissakerna efter att jag sålt på loppis. Nu svämmar matbordet bara över med alla saker som Johnny fått i sin julkalender, men de får ligga kvar en tid till. 
 
 
Två kalkonbitar har jag inhandlat. Julen är räddad! Passade på så jag inte står där dagen före julafton och inte hittar någon kalkon. Vi äter faktiskt borta alla tre juldagarna, men lite kalkon till frukost tackar jag inte nej till, eller kanske till kvällsmål. Jag kan inte äta för mycket kalkon. 
 
Nu väntar jag på doften av gran. Jag tror också att katterna väntar på granen, de tycker alltid det är spännande med nya saker i huset. Att ligga på mattan under granen brukar de också tycka om. Jag har dock inga planer på att lägga mig där på mattan, tror det kan bli lite trångt, hehe. Nej nu till stan på granjakt!
 



Butiksöppning och olika försäljare

Igår efter nattjobbet tänkte jag nästan glömma att jag skulle fara och se till den nya butiken "Power" som öppnade i Stenhaga, men som tur blev det tal om den på jobbet före så jag kom ihåg. Nåja, någon större skada skulle det inte ha varit om jag glömt bort att fara dit, köpte ändå inget. Då jag kom dit lite efter 9 på morgonen var det ännu lång kö. Butiken hade öppnat klockan åtta, vissa hade tydligen köat hela natten. Jag skulle då aldrig ställa mig frivilligt och köa så länge bara för en tv eller liknande. De säljer ju nog såna saker i andra butiker också (kanske nån euro dyrare, men ändå). Jag fick ändå köa en halvtimme innan jag slapp in i butiken, de släppte tydligen in bara 20 personer i gången, därför tog det så länge. Butiken såg ut ungefär som Gigantti, utbudet var ungefär det samma, elektronik av olika slag. En helt okej butik, men ingen butik jag kommer att besöka ofta. Jag fick ju åtminstone en gratis påse, hehe.
 
 
Billigt kopieringspapper hade de, 1 euro per bunt. Gick omkring med två förpackningar tills jag såg kön ut. Aldrig att jag skulle köa en halvtimme för att komma ut och bara köpa två buntar med kopieringspapper. Någon billig dammsugare såg jag inte heller, skulle ha kunnat köpa den som de hade för 29,90, men de var säkert redan slutsålda. Dessutom blev jag irriterad då det fanns så mycket personal i butiken så man fick inte se på saker ifred, flera gånger kom någon och frågade om jag behövde hjälp. Nej tack! Det här är något jag börjat störa mig mer och mer på. Säkert är det något försäljarna blir uppmanade att göra, just att fråga om kunden behöver hjälp, de ska ju betjäna kunderna. Detta är nog något som ändrats de senaste åren, förr fick man nog gå runt och se på saker ifred utan att någon försäljare kom och frågade något. Visst, ibland (dock väldigt sällan) finns det ju tillfällen då man inte ser röken av någon försäljare, just då man skulle vilja fråga något, men det är nog undantag nuförtiden.
 
Är det bara jag eller finns det andra som också drar sig för att t.ex. gå in i en affär som är tom på kunder. Jag går helt enkelt inte in i en sån butik där försäljarna bara står redo för att "hoppa på en". Nej jag går inte in fastän jag verkligen skulle vilja köpa något. Hur konstligt det än låter. Då vi nu en gång är inne på ämnet försäljning så tycker jag heller inte om såna där försäljare som ofta står i större köpcenter eller utanför någon matbutik och försöker sälja t.ex. mobilabonnemang. Om det är möjligt går jag en omväg förbi dem eller så låtsas jag se upptagen ut med telefonen då jag går förbi. Säger de något så svarar jag inget tillbaka. Vill jag köpa ett abonnemang går jag nog fram till dem eller in i en butik. Det får nog snarare motsatt effekt om någon försäljare "hoppar på" mig. Det är ju lite annorlunda då det gäller telefonförsäljning, alltså då en försäljare ringer och vill sälja något. Det känns också lite som ett "påhopp". Aldrig att jag skulle köpa något via telefon heller. Så nu vet ni att det löns inte att ringa och försöka sälja något åt mig. Ja nå det beror ju förstås på om jag känner personen som ringer, då är det ju en annan sak.
 
Ja, såna funderingar har jag idag. Är nog inte så där irriterad som jag låter, men kom bara på att fundera över de här sakerna. Är det bara jag som är lite konstig, är det något typiskt finländskt eller kanske alla tänker som jag? 



Höstens underhållning

Hösten är säsongspremiärernas tid. Just nu finns det flera bra program och serier att titta på. De flesta serier ser jag nog på tv, medan jag ser några få på nätet. Bara jag kommer ihåg att lägga programmen på inbandning på digiboxen, så är det sedan fritt fram att se programmet när som helst. Något som dock irriterat mig länge är att det kommer så få bra program på helgerna, eller rättare sagt på fredags och lördagskvällarna. Varför kan man undra, är det inte då de flesta har tid att se på tv? 
 
Just nu ser jag fakiskt på hela TVÅ stycken finska program, nämligen Finlands auktionskung (tyvärr syntes vi inte i tv fastän vi var där då de spelade in ett program i somras) samt Aarteiden metsästäjät. Roligt att se om någon gör något fynd. 
 
 
Från Sveriges tv ser jag på flera olika program. För tillfället blir det Svenska Hollywoodfruar, Paradise Hotel, Bonde söker fru, Bytt är bytt, Dicte, Tjockare än vatten samt den nya serien Svartsjön. De flesta av dessa program har jag sett förr om åren. Fortsättningen på den danska kriminalserien Dicte ska bli intressant att följa. I Bytt är bytt förvånas man alltid över hur lite man egentligen vet om vad saker och ting är värda. Den nya serien Svartsjön verkar vara en riktigt spännande serie, helt i min smak.
 
På nätet följer jag för tillfället bara den sista säsongen av Vampire Diaries. Synd att det är den sista säsongen, vad ska jag se på nästa höst nu då? Ska bli spännande att se hur den åttonde säsongen slutar. Jo forresten, började titta på en ny serie också, Eyewitness, den var riktigt intressant. Hittills har det bara kommit två avsnitt men jag antar att det kommer fler. Skulle ju ha velat se alla nu på en gång. Serien baseras på en norsk serie med samma namn. Kanske jag borde söka efter den norska versionen och se den.
 
Har man lite att göra finns det ju ett stort utbud serier på nätet, bara att välja och vraka. Ibland blir det nästan för mycket. Men det är ju tur att man inte vill se på allt. Tiden skulle inte räcka till. Några serier som jag råkade läsa om här om dagen och som jag gärna skulle vilja se är bl.a. nya McGyver. Kan man faktiskt göra en ny McGyver, jag menar McGyver är ju McGyver. Nåja, vet ju inte före jag sett det. Serierna The last man on earth och Blindspot skulle jag också vilja se.
 
Jag kan helt enkelt inte få nog av bra, underhållande och spännande serier. 
 
Vilka program eller serier ser du på i höst?
 
 



Några veckor kvar

Oktober går snart mot sitt slut. Snart får man börja julpynta! Nåja, inte riktigt ännu, men snart. Bara en månad kvar. Före julen ska vi också hinna med två resor, en kryssning till Stockholm samt en natt i Umeå. Väntar på att få komma bort från vardagen lite. Då vi åker på kryssning till Stockholm blir det samtidigt en natt i Åbo. Måste ju passa på då vi en gång är i staden, dessutom vill vi inte köra hem sent på kvällen. Då hinner vi besöka några loppisar också, hehe. Ja Ikea också för den delen, i alla fall fyndhörnan. 
 
 
Tyvärr går vi inte iland i Stockholm denna gång, blir bara en 23 timmars kryssning. Brukar bara bli stressigt med en dag i Stockholm och tillbaka igen. Hellre tar vi det lugnt och njuter av kryssningen och allt vad den har att erbjuda. Så länge jag kan minnas har jag alltid tyckt om att åka på "Sverigesbåtar". Då andra tröttnar på det så vill jag bara åka ännu fler gånger. Vet inte vad det är, det är nog själva stämningen. Att sitta och titta på folk eller bara lyssna på musiken som spelas (fastän det inte är min favoritmusik), det hör bara till. Hoppas verkligen de har bingo, ser ju nästan mest framemot det, hehe. Har bokat lunchbuffé också, det blir säkert smaskens. Säkerligen tar vi med egen mat att äta på kvällen, ekonomiska som vi är. Eller snåla kan man också säga. All mat är ju så dyr på båten, om man inte vill ha en enkel smörgås eller potatismos med köttbullar. Tror nog det blir bra med lite "take away" mat i hytten, som vanligt. En gång åt vi ju vår medhavda middag i hyttkorridoren, hoppas vi slipper det denna gång. 
 
 
Ska bli skönt att inte behöva stiga upp före man vaknat. Sova hur länge man vill. Jag brukar inte kunna sova så bra på kryssningar, men det gör inget, vi får ju vila ut en natt på hotell efteråt. Har bokat E hytt, så man kan aldrig vara säker på att det är tyst. E hytterna är ofta nedanför nattklubben. Jag har dock inget emot lite musik, hellre musik än rop och maskinljud. 
 
Ännu är det några veckor kvar, jag kan knappt vänta! Ska bli så roligt. Kanske jag hittar någon billig muminmugg på båten också.
 



Några måsten

Det finns vissa saker som jag undviker och skjuter upp hur länge som helst. Jag ogillar (snarare hatar) att ringa och prata med folk jag inte känner, typ ringa och boka tid någonstans. Nuförtiden går det ju ganska ofta att boka tid på nätet, SÅ BRA! Ändå har jag ibland svårt att få bokat vissa tider. Igår måste jag dock ringa till en löneräknare (eller snarare flera). Pulsen den ekade i huvudet och svetten den rann. Det blev ju inte bättre av att ingen svarade, jag fick ju upprepa samma procedur flera gånger om. Till sist skickade jag ett mejl, gick desto smidigare. Svar fick jag dessutom ganska direkt, så skönt, så var det problemet ur världen. 
 
 
Idag har jag tid till gynekologen. Inget jag direkt ser framemot, men vem gör nu det. Det tog x antal månader för mig att boka tiden, fastän jag inte behövde ringa något samtal. Usch vad nervös jag är, bläää. Men jag antar att det känns bättre efteråt. Hoppas det i alla fall. 
 
 
Synen har jag också tänkt kolla, ja åtminstone i tre års tid har jag tänkt boka en tid. Har jag fått bokat någon tid ännu? Svar nej. Så länge jag ser så är det väl inget fel. Fastän jag ibland tycker att jag ser lite dåligt, men jag inbillar väl mig (har ju ändå ett litet brytningsfel att skylla på). Jag kan ju inte påstå att synen blivit sämre på tre år heller.
 
Nu får det dock vara färdigt med tidsbokning för denna månad. Några biljetter till några evenemang borde jag dock köpa, men det är inga problem, behöver ju inte tala med någon för att göra det, hehe. Tur att det finns internet. Nu ska ni inte tro att jag är riktigt folkskygg heller. Nog kan jag prata med folk om jag vill, men visst, lite blyg har jag alltid varit och kommer alltid att vara. 
 
Såna funderingar har jag idag. Efter besöket till Mehiläinen är jag ledig i 1 ½ timme innan jobbet kallar, kanske det blir en lunch på stan? Jobbar 9 timmar idag, imorgon har jag natt. 
 
Nu hoppas jag vi får en solig och varm vecka!
 



Resfeber och kommande resor

Den här årstiden tilltar min resfeber. Skulle vilja åka överallt! Skulle jag ha tid och råd skulle jag väl vara på resande fot hela tiden, men det är kanske inte riktigt möjligt. Nu har jag åtminstone bokat in oss på en kryssning i oktober, bara en sån där 23 timmars kryssning till Stockholm, behöver inte vara mera än så för att få stillat mitt resebehov litegrann. Egentligen skulle ju inte en kryssning i Karibien sitta helt fel heller, det är bara prislappen det är fel på, hehe. 
 
 
Gissa vad jag ser framemot att få göra på resan...spela bingo såklart! Haha, nu låter jag säkert som en gammal tant, men jag har alltid tyckt om att spela bingo, så länge jag kan minnas. Får nu bara hoppas att de faktiskt har bingo på båten då vi åker över, annars blir jag lite sur. 
 
Före julen har vi funderat att vi ska åka över till Umeå, sova en natt på hotell och besöka nya Ikea varuhuset. Vi gör inte om misstaget att åka på en dagskryssning som vi gjorde i oktober ifjol, vet inte när jag senast varit så stressad. Att ta bilen på båten kostar förstås mera än att inte ta med den, men det är ju så behändigt att röra sig runtomkring i staden då, får se hur vi gör, tar vi bilen med eller inte. 
 
 
Vårens reseplaner är också pågång, men vart det bär av vet vi inte ännu. Någon båt har vi inte tänkt åka med då, istället funderar vi på att ta flyget någonstans lite längre bort än till Sverige. 
 



Lchf "drive" och lite bakning

Nu ska vi försöka ta en "drive" med Lchf igen. Vi har varit lite lata den senaste tiden. Vi mår helt enkelt mycket bättre då vi äter lchf, några kg mindre skulle heller inte skada. Det var 2013 som vi började äta lchf, då gick jag ner 15 kg på ett år ungefär. Sedan har jag väl gått upp 3-5 kg (varierar lite), men ändå lyckats hålla mig där i två år (fastän jag ätit en hel del icke lchf ibland). Får se hur det går denna gång. 
 
Måste förstås äta upp allt onyttigt som samlats i skåpen, men sedan, inget nytt. Jag är inte så drastisk att jag slänger bort mat. Potatis, ris och pasta har jag inga problem att lämna bort (har inte köpt ris eller pasta hit hem på flera år), värre är det med chips och vanligt bröd. Har nog bakat eget bröd i flera år, men nog har vi "fuskat" ändå. Nu får det vara slut på det, inget bulla och inga kex heller, möjligtvis någon liten tårtbit om det är kalas, men helst inte. Någon sträng Lchf variant kör vi inte på, t.ex. frukt och bär äter vi nog. Lättast är det ju om det inte finns något onyttigt i skåpen, då kan man ju inte äta det heller. Värre är det då man blir bjuden, då har jag åtminstone svårt att säga nej.
 
Igår kväll bakade jag fröbröd, ett av mina favoritbröd. Är så enkelt att laga bara man kommer sig för att göra det. Receptet hittar du HÄR. Det blev två plåtar, men misstänker att det inte tar så länge innan vi ätit upp allt.
 
 
Sedan blev det pizzabullar också, passligt då man är snål på något salt och gott. Lade dem i frysen så kan man ta en och en och tina upp vid behov. Receptet hittar du HÄR.
 
 
Nu googlar jag efter nya smaskiga recept, vill ha lite inspiration till nya rätter. Någon dag borde jag dock laga zucchini lasagne, har en stor zucchini som borde användas upp före den blir dålig. Blomkålsrisotto är jag också snål på. Det är ju tur att det finns många dagar i veckan så jag hinner laga alla rätter. Den här veckan har jag dessutom tid att laga mat så då borde jag nästan frysa ner en del så det finns att ta av kommande veckor då jag har mindre tid till matlagning. 
 
Det är bäst jag passar på att baka och laga mat så länge den inspirationen finns, det är nämligen inte varje dag jag tycker det är roligt att baka.
 



Födelsedagsmånad och längtan efter campinglivet

April månad har knappt börjat, men det känns som om det går snabbt nu. Veckorna bara rusar iväg. Denna månad händer det en hel del, som alla år. April är en riktig födelsedagsmånad så antar att det kommer att bli en del tårta. Min äldsta syster fyller år, det gör också Johnnys bror, Johnnys mamma, två kompisar, Johnny och så får vi inte glömma bort Whiskas som blir hela 9 år den 27.4. 
 
 
Förutom att fira födelsedagar borde jag också hinna jobba lite. Ska försöka ha dubbelnatt igen efter flera månaders uppehåll. Har inte haft någon dubbelnatt ännu detta år. Just nu känns det ganska bra att jobba en natt, men får se nu då hur det känns efter två. Har varit mitt blodtryck som har ställt till det tidigare, men det är nog pga stress som det spökar ibland. Får vara glad så länge vi har våra "sovnätter". Vaka gör jag inte, hälsan är viktigare. 
 
 
Jag är ju en planerande person som måste planera i princip allt så nu är varje helg fram till semestern planerad. Ja för att inte tala om alla helger under semestern, de är nog ganska fullbokade de också. Då är det ju inte så att jag har program varje helg fram till semestern, jag jobbar ju en hel del helger också. Men faktiskt, den här helgen som kommer har vi ännu inget inplanerat, vad månne vi ska hitta på då? Är nog lite för kallt för att fara och tälta ännu, annars skulle vi nog fara. Vi skulle båda två vilja fara och tälta så snabbt som möjligt i år, får se när det blir av. Men före vi kan fara måste vi nog öva oss att sätta upp det nya tältet på gården. Kan ju inte skämma ut oss på campingen. Längtar såååå tills vi får fara och campa igen, är ju så mysigt!
 



Tidigare inlägg
RSS 2.0