Helgen är förbi och vardagen är här. I lördags blev det ett besök på Lillö. Svetten rann på oss allihopa, hann sitta på bryggan ca 3 minuter, resten av vistelsen spenderades inomhus. Var ju sol överallt ute och kokhett, så bättre för Wilma att vara inomhus fastän där också var olidligt varmt. God mat blev vi dock bjudna på.

 

Söndagen spenderades mestadels här hemma. Mot kvällen for vi med en present till en vän som nyligen fyllt år. Sedan bestämde vi oss för att beställa pizza. Tyvärr var pizzadegen slut på Tesses så fick ringa till Kotipizza istället. Då vi körde mot Smedsby möttes vi av regnet och åskan. Usch. Vi fick våra pizzor och åkte hem. Åskan följde också med oss hem. I flera timmar satt vi och lyssnade på åskan, stängde fönster, öppnade dem igen, stängde och öppnade. Försökte ju vädra här inne, så fick passa på då regnet gjorde ett uppehåll. Ett tag var åskan riktigt nära, men till sist försvann den. Nu har de lovat åska hela veckan, hoppas prognosen inte stämmer. Får väl krypa under sängen med hörselskydden på snart, hehe. 

 

Igår började Johnny jobba igen. Jag fick besök både av mamma och pappa samt Johnnys mamma, så mig, eller oss gick det ingen nöd på. Pappa plockade lite hallon som växer runt gården. Jag har hunnit ut två tio minuters pass i helgen och plockat, men inte desto mera än så. Känns synd då alla bär blir dåliga då jag inte hinner plocka dem. Ännu finns det nog mera att plocka. Alla vinbär finns också kvar på buskarna, men röda vinbär är jag inte riktigt snål på nu just, de lämnar bara i frysen. Igår kväll gick vi ut på en vagnpromenad alla tre. Det var nog nästan för varmt, men vi kom oss till Marthagården fram och tillbaka. Skönt att röra på sig efter en dag i soffan (hon vill ju helst sova i min famn, vaknar då jag lägger ner henne). Så långt har jag ju inte gått på vem vet när, någon månad. Och då blev det ju ändå bara 2 km. Väntar på svalare dagar då jag med gott samvete kan ta mig en promenad med Wilma utan att det känns för varmt för oss båda. Nu börjar det också kännas bättre i op-såret, så kan nog börja gå lite längre sträckor utan att det tar sjukt. 

 

Idag har vi varit på ett besök till sjukhuset, kollade Wilmas höfter. Lite knacksande ljud hördes nog, men det var inga farliga saker. För säkerhetsskull blir det ultraljud om en månad. Skönt att det inte var något man behöver oroa sig för just nu i alla fall och bra att de kollar upp så allt är som det ska. Sedan fick Wilma följa med sin mor på loppis, men några stora fynd blev det inte denna gång. Blev bara en snabb runda på Combo då det var så varmt.