Ett spännande och snörikt besök på Lillö
På självständighetsdagen åkte vi till Lillö en sväng. Hade inte varit dit sedan oktober så tyckte det var dags. Det gick bra att köra, tills vi kom fram till backen på Lillö vägen. Där tog det stopp. Vägen var plogad bara fram till backen. Vi skulle inte ha kommit oss fram utan att ha kört fast, så fick backa. Gick mindre bra. Körde fast på sidan av vägen. Gasade och gasade men kom ej loss. Som tur var hade Johnny utrustning i bagaget enkom för detta ändamål, så satte några "plattor" under hjulen och kom loss. Fick parkera mitt på vägen och gå fram till huset.
Wilma hade rattkälken med, men det gick inte så bra att köra i de trånga hjulspåren. Hon tippade från den ena sidan till den andra och det var ju inte så bekvämt 🙈.
Det blev att börja skotta med en liten liten spade 😅🥵. Det var tydligen min uppgift att skotta. Wilma stod bara någon centimeter bakom, så det var inte så lätt att skotta precis 🥴. Vi kom oss till sist fram till dörren och in i huset. Men jag var helt slut, både i ryggen och huvudet 😖🙈. Wilma var på bråkhumör mest hela dagen 😵💫, inga öron alls.
Man såg knappt ut. Julpyntade lite snabbt med plastlingonris på bordet. Fick räcka så. Blev tyvärr inget avkopplande besök denna gång.
Johnny hade bråttom tillbaka till bilen, så Wilma och jag hade en snabb picknick på stående fot.
Efter detta har vi inte vågat oss ut pga den oplogade vägen. Nu har ju snön smält en del också, så förhoppningsvis kommer vi oss ut dit igen före nyår. Känns som att jag har nog av vintern redan. Vill ha vår och sommar så vi kan sova på Lillö igen 🌸.
Kommentarer
Trackback
