Det finns vissa saker som jag undviker och skjuter upp hur länge som helst. Jag ogillar (snarare hatar) att ringa och prata med folk jag inte känner, typ ringa och boka tid någonstans. Nuförtiden går det ju ganska ofta att boka tid på nätet, SÅ BRA! Ändå har jag ibland svårt att få bokat vissa tider. Igår måste jag dock ringa till en löneräknare (eller snarare flera). Pulsen den ekade i huvudet och svetten den rann. Det blev ju inte bättre av att ingen svarade, jag fick ju upprepa samma procedur flera gånger om. Till sist skickade jag ett mejl, gick desto smidigare. Svar fick jag dessutom ganska direkt, så skönt, så var det problemet ur världen. 

 

 

Idag har jag tid till gynekologen. Inget jag direkt ser framemot, men vem gör nu det. Det tog x antal månader för mig att boka tiden, fastän jag inte behövde ringa något samtal. Usch vad nervös jag är, bläää. Men jag antar att det känns bättre efteråt. Hoppas det i alla fall. 

 

Synen har jag också tänkt kolla, ja åtminstone i tre års tid har jag tänkt boka en tid. Har jag fått bokat någon tid ännu? Svar nej. Så länge jag ser så är det väl inget fel. Fastän jag ibland tycker att jag ser lite dåligt, men jag inbillar väl mig (har ju ändå ett litet brytningsfel att skylla på). Jag kan ju inte påstå att synen blivit sämre på tre år heller.

 

Nu får det dock vara färdigt med tidsbokning för denna månad. Några biljetter till några evenemang borde jag dock köpa, men det är inga problem, behöver ju inte tala med någon för att göra det, hehe. Tur att det finns internet. Nu ska ni inte tro att jag är riktigt folkskygg heller. Nog kan jag prata med folk om jag vill, men visst, lite blyg har jag alltid varit och kommer alltid att vara. 

 

Såna funderingar har jag idag. Efter besöket till Mehiläinen är jag ledig i 1 ½ timme innan jobbet kallar, kanske det blir en lunch på stan? Jobbar 9 timmar idag, imorgon har jag natt.